Hållbarhet med Gröna Städer

TESAB-kedjan valde i våras att bli medlem i Gröna Städer. 2017 lanserades Gröna Städer som Sveriges första tvärsektoriella organisation som samlar och driver framtidsfrågor inom hållbar samhällsbyggnad.

I dag består Gröna Städer av ett 50-tal företag och organisationer som tillsammans driver hållbarhetsfrågor. Här är TESAB-kedjan i gott sällskap med bland annat entreprenörer, börsbolag och organisationer. Vi har pratat med Anders Ekdahl, VD på The Labyrinth Public Affairs. Han är dessutom sedan 2015 styrelseordförande i TESAB och var i ett inledningsskede även styrelseordförande i Gröna Städer.

TESAB-kedjan tar i år ett stort steg i arbetet mot 100% hållbarhet. Hur passar det in i Gröna Städer?

Hela idén bakom Gröna Städer baserar sig på hållbarhet. I de allra flesta fall finns det hållbara lösningar, eller i varje fall hållbarare lösningar än det vi sett tidigare. Därför har både de som beställer och de som levererar ett ansvar att välja så hållbart det går. Det oavsett om det handlar om privatpersoner, fastighetsägare eller inköpare från kommun och landsting. De installationer eller anläggningar som TESAB-kedjans företag levererar har lång livslängd. Därför är valet av hållbara lösningar så mycket mer än att bara tillfredsställa ett upplevt behov för stunden. Tänker vi rätt från början, tänker vi hållbarhet redan vid projekteringen så slipper vi göra om. Att inte tänka så är oekonomiskt och ansvarslöst mot kommande generationer. Vill vi bygga för framtiden är det självklart att tänka hållbart. Att TESAB tänker 100% hållbarhet är 100% logiskt.

Hur växte Gröna Städer fram?

Det startade med en idé som utgick från ett antal entreprenörer som upplevde att deras hållbara lösningar antingen valdes bort eller helt enkel inte var tillräckligt kända. De noterade dessutom att upphandlingar ofta baserades på tidigare genomförda projekt. Erfarenhet är visserligen bra, men om man alltid gör som man gjort, får man samma resultat som man alltid haft. Det befrämjar inte nytänkande eller nya lösningar. I ärlighetens namn är byggandet relativt traditionellt och många ”nya” projekt baseras på gamla förfrågningsunderlag. Att starta Gröna Städer var ett sätt att driva, eller tvinga, fram nya och hållbarare lösningar. Gärna i samverkan mellan olika yrkesgrupper och branscher. Responsen från näringsliv och samhälle har varit större än förväntat och därför har Gröna Städer trots relativt sin ungdom blivit en tung röst i hållbarhetskretsar. Nu är det en plattform för till exempel TESAB-kedjans arbete för hållbara kylentreprenader.

Varför var det viktigt för TESAB-kedjan att gå med i Gröna Städer?

Därför att de arbetar med hållbara kyllösningar åt sina kunder. Gröna Städer är en neutral plattform för både samhället, entreprenörer och större företag. En plattform där de tillsammans kan driva frågor som skapar ett hållbarare samhällsbyggande med Agenda 2030 i ryggen.

Vad kan TESAB-kedjan tillföra Gröna Städer?

Hållbarhet får inte bli ett modeord. Hållbarhet måste för att vinna acceptans vara ”på riktigt”. Ju fler hållbara lösningar som installeras, desto större trovärdighet. TESAB-kedjan består av många lokala företag med drivna entreprenörer som praktiskt kan påvisa hållbara lösningar inom kyla, värme och energi. TESAB-kedjan arbetar på en praktisk nivå och är i dag troligen ledande inom sin bransch på att arbeta med naturliga och hållbara köldmedier.

Har TESAB-företagen en specialkompetens som borde efterfrågas mer av till exempel kommun och landsting?

Ja absolut, men det är ett svårt område för kunden. Det är enklare att definiera t ex el och vvs.  Hållbar kyla är mer komplicerat att förstå och företagen bör vara tydligare med att förklara sitt erbjudande.  Det är få discipliner som har den överblick och den systemsyn på energieffektivitet, värme och temperaturer i fastigheter som kylföretagen har. Gröna Städer är mötesplatsen där kommuner och landsting kan föra dialogen med TESAB-kedjans företag om hållbarhet.

 

På bild; Anders Ekdahl, cykelvasan 2018